{"id":163,"date":"2009-12-09T11:19:56","date_gmt":"2009-12-09T15:19:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.storaalgo.se\/?page_id=163"},"modified":"2022-01-17T18:56:47","modified_gmt":"2022-01-17T17:56:47","slug":"allmant","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/www.storaalgo.se\/?page_id=163","title":{"rendered":"Allm\u00e4nt"},"content":{"rendered":"<p><strong>Stora \u00c4lg\u00f6<\/strong><\/p>\n<p>Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd och Stora \u00c4lg\u00f6n med sina 24000 \u00f6ar, holmar, kobbar och sk\u00e4r \u2013 med 9 inskjutande havsgatt, 47 fj\u00e4rdar, c:a 100 flader, 25 st\u00f6rre sund och ett otal mindre sund samt omkring 45 djupt i landet intr\u00e4ngande vikar \u00e4r Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd den yppersta rekreationsmark som n\u00e5gon v\u00e4rldsstad kan uppvisa.<\/p>\n<p>\u00c4ven om det finns 24000 \u00f6ar s\u00e5 \u00e4r Stora \u00c4lg\u00f6n med sina satellit\u00f6ar Bockholmen och Svartklippan p\u00e5 sitt s\u00e4tt unika med just sina speciella kombinationer av uddar, klippor, sandbank, lad, vassomr\u00e5den, vikar skog och \u00e4ng.<\/p>\n<p>Och som unika individer upplever var och en av oss \u00c4lg\u00f6bor Stora \u00c4lg\u00f6n som v\u00e5r egen \u00f6 med just v\u00e5r tomts speciella karakt\u00e4r och utsikt som utg\u00e5ngspunkt. Stora \u00c4lg\u00f6n blir d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ngfacetterad och ogripbar, som vore den m\u00e5nga \u00f6ar.<\/p>\n<p><strong>Namnet p\u00e5 \u00f6n<\/strong><\/p>\n<p>\u00d6n har tidigare under 1600- och 1700-talen hetat Stora Alli\u00f6n och senare Stora Elg\u00f6. Nu ben\u00e4mns den Stora \u00c4lg\u00f6n p\u00e5 kartorna med ett n p\u00e5 slutet. Vi som \u00e4r bosatta h\u00e4r s\u00e4ger v\u00e4l bara \u00c4LG\u00d6.<\/p>\n<p>Varf\u00f6r \u00f6n heter just Stora \u00c4lg\u00f6n \u00e4r ok\u00e4nt. Kanske skulle \u00f6n heta Al\u00f6. Nedan \u00e4r saxat n\u00e5gra rader ur en artikel om namnet p\u00e5 v\u00e4xten \u00c4lggr\u00e4s \u2013 en utbredd v\u00e4xt p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6n \u2013 som kan belysa namnfr\u00e5gan.<\/p>\n<p>N\u00e5gon vecka tidigare \u00e4n vanligt b\u00f6rjar \u00e4lggr\u00e4set blomma invid v\u00e5r strand. Eller <span style=\"text-decoration: underline;\">algr\u00e4s <\/span>som man f\u00f6rr- och mer korrekt- kallade v\u00e4xten h\u00e4r i Roslagen. Det v\u00e4xer g\u00e4rna i n\u00e4rheten av alsn\u00e5r. Med \u00e4lgar har v\u00e4xten egentligen inte mycket att skaffa, utom att \u00e4lgarna g\u00e4rna vandra omkring i det hetsigt doftande n\u00e4stan sj\u00e4lvlysande blomsterhavet i de gr\u00e5 sommarn\u00e4tterna. Men det finns de som menar att \u00e4lgarna rentav undviker att beta av det \u201dgr\u00e4s\u201d som uppkallats efter dem.<\/p>\n<p>V\u00e4xten anv\u00e4ndes f\u00f6rr som krydda i mj\u00f6dfaten och kallades ocks\u00e5 f\u00f6r <span style=\"text-decoration: underline;\">\u00f6lgr\u00e4s<\/span> p\u00e5 en del h\u00e5ll i landet. Kanske genom dialektiska missf\u00f6rst\u00e5nd f\u00f6rvandlat till <span style=\"text-decoration: underline;\">\u00e4lgr\u00e4s<\/span> och sedan <span style=\"text-decoration: underline;\">\u00e4lggr\u00e4s?<\/span><\/p>\n<p>S\u00e5 menar i alla fall ordforskarna. Sj\u00e4lv undviker jag att gissa mig till \u00e5ldriga ords ursprung. De g\u00e5nger jag tycker mig ha funnit en beg\u00e5vad f\u00f6rklaring till n\u00e5got ord eller ortsnamn har det i regel visat sig vara upp\u00e5t v\u00e4ggarna.\u201d<\/p>\n<p><strong>Stora \u00c4lg\u00f6s dimensioner<\/strong><\/p>\n<p>Stora \u00c4lg\u00f6n med Svartklippan och Bokholmen inr\u00e4knade har en yta p\u00e5 c:a 360&nbsp;000 kvm (35 ha och 80 a) varav 200&nbsp;000 kvm \u00e4r tomtmark och&#8221;&#8221; resten 160&nbsp;000 kvm allm\u00e4nning.<\/p>\n<ul>\n<li>\u00d6n \u00e4r c:a 1700 m l\u00e5ng och h\u00f6gst 200 m bred. H\u00f6gsta markh\u00f6jd \u00e4r 15-20 m.<\/li>\n<li>Den lutar c:a 20-30 grader i v\u00e4st-ostlig riktning i f\u00f6rh\u00e5llande till N\/S- linjen.<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>&nbsp;<\/strong><\/p>\n<p><strong>Geologi<\/strong><\/p>\n<p>V\u00e5rt landskaps grund \u00e4r geologiskt en av jordens allra \u00e4ldsta bildningar 1000-2000 millioner \u00e5r gammal. Vi f\u00e4rdas p\u00e5 vatten, men de v\u00e4gar vi v\u00e4ljer mellan \u00f6ar, \u00f6ver fj\u00e4rdar och l\u00e4ngs djupa vattenstr\u00e5k, \u00e4r egentligen vattenfyllda sprickor och veck i berggrunden och inte alls s\u00e5 gamla som bergen.<\/p>\n<p>Det senaste geologiska skedet \u00e4r istiden, eller de stora nedisningarna med varmare perioder mellan ist\u00e4ckningarna av land och delar av hav. Vi k\u00e4nner b\u00e4st till den senaste inlandsisen som bland annat t\u00e4ckte hela Skandinavien. Den n\u00e5dde en tjocklek av c:a 1500 meter. Den smalt bort och f\u00f6rsvann fr\u00e5n v\u00e5ra breddgrader och v\u00e5r sk\u00e4rg\u00e5rd f\u00f6r c:a 7000 \u00e5r sedan.<\/p>\n<p>N\u00e4r det enorma trycket av denna ismassa l\u00e4ttade, b\u00f6rjade landet stiga. Fram till v\u00e5ra dagar har landet h\u00f6jts ungef\u00e4r 100 meter \u00f6ver nuvarande havsyta. Landh\u00f6jningen nu \u00e4r c:a en halv meter per hundra \u00e5r, dvs. c:a&nbsp; 5 mm per \u00e5r.<\/p>\n<p>\u00c4lg\u00f6 b\u00f6rjade kanske f\u00f6r c:a 4000 \u00e5r sedan att sticka upp ur vattnet med n\u00e5gra klippor liknande v\u00e5r Svartklippan. Dessa klippor omformades sedan av djur- och v\u00e4xtlivet till n\u00e5gra sm\u00e5 holmar som v\u00e5r Bokholmen. \u00c4ven nu under en s\u00e5 kort erfarenhetstid som en mans\u00e5lder inneb\u00e4r, kan vi ana de f\u00f6r\u00e4ndringar som v\u00e5r \u00f6 kommer att genomg\u00e5 d\u00e5 sandbankar och vassar omvandlas till land. Om vi inte muddrar kommer med tiden Stora \u00c4lg\u00f6, Lilla \u00c4lg\u00f6 och Bokholmen bli en enda \u00f6. Svartklippan kommer att bli minst dubbelt s\u00e5 stor som Bokholmen. Bredden p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6n kommer v\u00e4sentligen att \u00f6ka.<\/p>\n<p>Sp\u00e5r av den stora landisen, som gick \u00f6ver landskapet som en v\u00e4ldig ishyvel kan vi se \u00e4ven p\u00e5 \u00c4lg\u00f6. Isr\u00e4fflor kan vi se p\u00e5 n\u00e4stan alla kala klipph\u00e4llar och mjuka och rundade formationer med st\u00f6t- och l\u00e4sidor visar att isen g\u00e5tt fram med v\u00e4ldig kraft och styrka.<\/p>\n<p>P\u00e5 \u00c4lg\u00f6 finns n\u00e5gra fina j\u00e4ttegrytor och m\u00e5nga j\u00e4ttekast som st\u00e4ndigt p\u00e5minner oss om krafterna hos de v\u00e4ldiga is\u00e4lvarna som bildades d\u00e5 inlandsisen sm\u00e4lte.<\/p>\n<p><strong>V\u00e4rmd\u00f6 f\u00f6r 200 \u00e5r sedan<\/strong><\/p>\n<p><em>Kort historik<\/em><\/p>\n<p><em>\u00c4ven om vi inte har n\u00e5gra verkliga bevis p\u00e5 m\u00e4nsklig verksamhet p\u00e5 \u00c4lg\u00f6n f\u00f6re 1700-talet, har den h\u00e4r delen av sk\u00e4rg\u00e5rden tidigt varit bes\u00f6kt av m\u00e4nniskor. Kanske har vikingaskepp passerat \u00c4lg\u00f6n p\u00e5 sin v\u00e4g att h\u00e4rja och sk\u00f6vla.<\/em><\/p>\n<p><em>F\u00f6r snart 4000 \u00e5r sedan h\u00f6ll bevisligen sten\u00e5ldersj\u00e4gare och fiskare till vid Ingar\u00f6s sandstr\u00e4nder. L\u00e4ngre fram i tiden fanns j\u00e4rn\u00e5ldersbos\u00e4ttningar l\u00e5ngt ut mot Saltsj\u00f6n, som d\u00e5 var mer \u00f6ppen \u00e4n nu. Redan vikingatidens strandlinje l\u00e5g c:a 5 meter h\u00f6gre \u00e4n nu.<\/em><\/p>\n<p><em>Det har allts\u00e5 bott folk i sk\u00e4rg\u00e5rden sedan sten\u00e5ldern. De har livn\u00e4rt sig p\u00e5 att fiska, klubba s\u00e4l och snara sj\u00f6f\u00e5gel. Boskap hade man ocks\u00e5 p\u00e5 de sm\u00e5 omr\u00e5den som till\u00e4t det. Men visst var sk\u00e4rg\u00e5rden fr\u00e5n b\u00f6rjan utmark.<\/em><\/p>\n<p><em>S\u00e5 sm\u00e5ningom \u00f6kade befolkningen. Man bodde i sm\u00e5 byar, vindskyddade s\u00e5 gott det gick, och levde som b\u00f6nder och fiskare.<\/em><\/p>\n<p><em>Sedan kom kungamakt, adel och stormaktstid. 1600-talets stora g\u00e5rdar och s\u00e4terier kom till. Siggesta, Norrn\u00e4s, F\u00e5gelbro, Vik, Hemmesta, V\u00e4sby, Farsta och flera andra. D\u00e5 var storm\u00e4n \u00e4gare men knappast brukare. Fleming, Strussflycht, Eketr\u00e4, Bagge, Oxenstierna och allt vad de hette. D\u00e5 var det inte l\u00e4tt att vara bonde och fiskare. Kontakterna med Stockholm \u00f6kade. Den v\u00e4xande huvudstaden m\u00e5ste ha mat. Man saltade str\u00f6mming och annan fisk och rodde in till stan och s\u00e5lde.<\/em><\/p>\n<p><em>Oxenstierna \u00e4gde Bj\u00f6rkvik och d\u00e4rmed \u00c4lg\u00f6 eller Alli\u00f6n, som ju \u00f6n hette d\u00e5.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Stora \u00c4lg\u00f6 Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd och Stora \u00c4lg\u00f6n med sina 24000 \u00f6ar, holmar, kobbar och sk\u00e4r \u2013 med 9 inskjutande havsgatt, 47 fj\u00e4rdar, c:a 100 flader, 25 st\u00f6rre sund och ett otal mindre sund samt omkring 45 djupt i landet intr\u00e4ngande &hellip; <a href=\"http:\/\/www.storaalgo.se\/?page_id=163\">L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"parent":11,"menu_order":30,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.storaalgo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/163"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.storaalgo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.storaalgo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.storaalgo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.storaalgo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=163"}],"version-history":[{"count":29,"href":"http:\/\/www.storaalgo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/163\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1742,"href":"http:\/\/www.storaalgo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/163\/revisions\/1742"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.storaalgo.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.storaalgo.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=163"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}