Stora Elg\u00f6 Tomt\u00e4garef\u00f6rening 1950 \u2013 1986<\/p>\n
F\u00f6reningens historia av<\/p>\n
Ulf Sandberg<\/p>\n
\n
1. Allm\u00e4nt<\/strong><\/p>\n Fritidsboendet i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd p\u00e5 en bergig holme som Stora \u00c4lg\u00f6 har inga gamla anor. 1924 avstyckades tomterna l\u00e4ngs \u00f6stra stranden. Denna \u201djordavs\u00f6ndring\u201d fastst\u00e4lldes av Kungl. Majts. Befallningshafvande i Stockholms l\u00e4n i november 1930. De f\u00f6rsta k\u00f6pen gjordes 1932, d\u00e5 fru Isaksson f\u00f6rv\u00e4rvades de fem fastigheterna Bj\u00f6rkvik 1:16-20. Det dr\u00f6jde dock till \u00e5r 1946 innan n\u00e5gra hus uppf\u00f6rdes. Det var 1:31, Harry Ahls\u00e9n.<\/p>\n De sista \u00e5ren av 40-talet \u00f6kade antalet sommarboende p\u00e5 \u00f6n raskt. Uppenbarligen fann man genast att det fanns problem som inte kunde l\u00f6sas utan att stug\u00e4garna samarbetade. Stora Elg\u00f6 tomt\u00e4garef\u00f6rening u.p.a. bildades d\u00e4rf\u00f6r. Om 1949 eller 1959 \u00e4r ovisst.<\/p>\n De \u00e4ldsta av f\u00f6reningens handlingar bevarade papperen \u00e4r fr\u00e5n ett sammantr\u00e4de den 17 november 1950 p\u00e5 restaurant Papegojan vid Gamla Brogatan. En interimsstyrelsen kallade till det m\u00f6tet med Stora \u00c4lg\u00f6 Tomt\u00e4garef\u00f6rening (redan d\u00e5 var det viss f\u00f6rvirring om hur f\u00f6reningens namn skulle stavas). I en rapport som l\u00e4mnades vid m\u00f6tet redogjordes f\u00f6r aktiviteter som \u00e4gt rum den 16 juni samma \u00e5r. Det g\u00f6r det sannolikt att det f\u00f6rsta initiativet till att bilda f\u00f6reningen togs 1949.<\/p>\n Vid detta f\u00f6rsta verifierade m\u00f6te (protokoll saknas dock) behandlades fr\u00e5gor om utfarter fr\u00e5n \u00f6n, brunnar, v\u00e4gar samt ev. ytterligare exploatering av Stora \u00c4lg\u00f6. Dessa fr\u00e5gor, liksom problem kring elektrifiering, behandlades under flera \u00e5r. De p\u00e5verkar ocks\u00e5 verksamheten inom f\u00f6reningen i dag, b\u00e5de i sak och anda.<\/p>\n Skall man tro de bevarade handlingarna h\u00e4nde ingenting inom f\u00f6reningen mellan 1950 och 1955. Inte heller skulle n\u00e5gra styrelsesammantr\u00e4den ha \u00e4gt rum f\u00f6rr\u00e4n nu under de allra senaste \u00e5ren. S\u00e4kert \u00e4r det dock inte s\u00e5. Bristen p\u00e5 protokoll \u00e4r nog snarast ett uttryck f\u00f6r att man inte tog arbetet inom f\u00f6reningen s\u00e5 h\u00f6gtidligt och inte var s\u00e5 noga med formalia. Det allm\u00e4nna intryck en genomg\u00e5ng av f\u00f6reningens p\u00e4rmar \u00e4r att de valda f\u00f6rtroendem\u00e4nnen lagt ner ett mycket omfattande arbete f\u00f6r att l\u00f6sa de vid varje tillf\u00e4lle aktuella problemen.<\/p>\n Under f\u00f6reningen f\u00f6rsta tio \u00e5r fanns fritidstomter bara l\u00e4ngs den \u00f6stra stranden. Resten av \u00f6n tillh\u00f6rde Bj\u00f6rkviks g\u00e5rd och var \u00c4lg\u00f6bornas friomr\u00e5de. Omkring 1960 \u00f6kade f\u00f6reningens medlemsantal sedan ett antal tomter avstyckats inom detta omr\u00e5de. 1966 \u00f6verl\u00e4mnades som g\u00e5va till f\u00f6reningen \u00e5terst\u00e5ende del av detta friomr\u00e5de, ben\u00e4mnt Bj\u00f6rkvik 1:2. f\u00f6reningen fick d\u00e4rmed som mark\u00e4gare ett ut\u00f6kat ansvar.<\/p>\n I mitten av 1970-talet uppstod ett behov att fastare organisera f\u00f6reningens verksamhet. S\u00e5 t.ex. fanns inga klara ansvarsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r sk\u00f6tsel av utfarten \u00f6ver Bj\u00f6rkvik, vilken bara kunde utnyttjas av ett begr\u00e4nsat antal tomt\u00e4gare. Inte heller hade n\u00e5gra medel fonderats f\u00f6r underh\u00e5ll och reparation av G\u00e4ddviks- och Bj\u00f6rkviksbryggorna. Inom f\u00f6reningen \u00f6ppnades d\u00e4rf\u00f6r m\u00f6jligheten att driva verksamhet som enbart ber\u00f6rde ett antal medlemmar i en sektion. Sektionerna hade fr\u00e5n b\u00f6rjan ingen egen organisation utan leddes av en ledamot i f\u00f6reningens styrelse som tillh\u00f6rde f\u00f6reningens intresseomr\u00e5de. Inom f\u00f6reningen byggdes ocks\u00e5 fonder upp f\u00f6r Bj\u00f6rkvikssektionen och f\u00f6r G\u00e4ddviksbryggan. Sedan 1984 beslutar all sektioner sj\u00e4lvst\u00e4ndigt i egna angel\u00e4genheter och har egen fr\u00e5n f\u00f6reningen skild ekonomi.<\/p>\n Inom tomt\u00e4garef\u00f6reningar \u00e4r livliga diskussioner och mots\u00e4ttningar ganska vanliga. Inom v\u00e5r f\u00f6rening ser de som bor inom den gamla styckningsplanen med helt andra \u00f6gon p\u00e5 utvecklingen p\u00e5 \u00f6n, \u00e4n de som tillh\u00f6r den nyare byggnadsplanen. Till tomterna har h\u00f6rt och h\u00f6r i viss m\u00e5n fortfarande skilda r\u00e4ttigheter och skyldigheter vad betr\u00e4ffar utfart, fiske och bryggor. \u00d6ns l\u00e4ngd och brist p\u00e5 str\u00f6vomr\u00e5den g\u00f6r att intresset f\u00f6r v\u00e5r allm\u00e4nna mark varierar starkt. Allt detta har gjort arbetet inom v\u00e5r f\u00f6rening extra tungt, s\u00e4kert f\u00f6rsenat en del beslut och \u00e4ven negativt p\u00e5verkat st\u00e4mningen. Det \u00e4r m\u00e5nga olika \u00e4renden som behandlats inom f\u00f6reningen under de n\u00e4ra 40 \u00e5r den existerat. Turerna har i flera \u00e4renden varit m\u00e5nga och sv\u00e5r\u00f6verblickade. Bevarade handlingar ger de formella besluten. De ger dock liten information om hur ordf\u00f6rande och styrelse arbetat samt om detaljer i sakfr\u00e5gorna. N\u00e5gra f\u00f6reningsmedlemmar som varit med l\u00e4nge och deltagit ganska mycket i f\u00f6reningsarbetet har med sina minnesbilder kompletterat den bild handlingarna ger. Tyv\u00e4rr kan inte den h\u00e4r r\u00e4tt korta redovisningen ge en r\u00e4ttvis beskrivning av allt det arbete styrelser och framf\u00f6rallt deras ordf\u00f6randen lagt ner f\u00f6r att fullf\u00f6lja f\u00f6reningsm\u00f6tenas beslut.<\/p>\n 2. Utfarter<\/strong><\/p>\n N\u00e4r tomterna vid \u00f6stra stranden styckades var nog tanken att sommarg\u00e4sterna p\u00e5 \u00c4lg\u00f6 skulle \u00e5ka \u00e5ngb\u00e5t fr\u00e5n Stockholms hamn. Mark avsattes f\u00f6r \u00e5ngb\u00e5tsbrygga men n\u00e5gon \u00e5ngb\u00e5tstrafik blev det inte. Tomt\u00e4garna fick v\u00e4lja sina egna v\u00e4gar till \u00f6n. Man \u00e5kte \u00f6ver Saltar\u00f6, Kalvsvik och Djur\u00f6. Vid Saltar\u00f6 (n\u00e4ra nuvarande badplats innanf\u00f6r Bj\u00f6rnholmen) fanns en utfartsbrygga f\u00f6r \u00c4lg\u00f6s-, Ramsdals och Kungs\u00e4ngsbor. F\u00f6reningens f\u00f6rsta uppgift blev att s\u00e4kerst\u00e4lla att den utfarten fick nyttjas n\u00e4r Saltar\u00f6 villa\u00e4garef\u00f6rening ville s\u00e4tta stopp f\u00f6r det och v\u00e4gf\u00f6reningen vill ha bidrag till v\u00e4gunderh\u00e5llet. Under 1950.talet kunde \u00c4lg\u00f6borna parkera sina bilar d\u00e4r och f\u00f6rt\u00f6ja sina b\u00e5tar vid en al vid stranden mot att f\u00f6reningen betalade n\u00e5gra kronor i avgift per \u00e5r.<\/p>\n Diskussioner om v\u00e4g till Kungs\u00e4ngen b\u00f6rjade 1943. V\u00e5r f\u00f6rening kom in i bilden 1950. Det var d\u00e5 \u00e4nnu oklart om v\u00e4gen skulle dras fr\u00e5n Sk\u00e4rmar\u00f6 direkt till Kungs\u00e4ngen eller \u00f6ver Ramsdalen. I mitten av 1950-talet erbj\u00f6ds tomt\u00e4garna p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6 att g\u00e5 in i den d\u00e5 bildade v\u00e4gsamf\u00e4lligheten. D\u00e4r ville man f\u00e5 samtliga \u00e4lg\u00f6tomter med. D\u00e5 de flesta tomt\u00e4garna inte ville ansluta sig, begr\u00e4nsades f\u00f6reningens insatser till att klarl\u00e4gga det r\u00e4ttsliga l\u00e4get. Det var under n\u00e5gra \u00e5r oklart och oroande f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4lg\u00f6bor. Envisa rykten gjorde t.ex. g\u00e4llande att \u00e4lg\u00f6borna p\u00e5 olika s\u00e4tt skulle hindras fr\u00e5n att utnyttja v\u00e4gen och att \u00e5tal v\u00e4ntade den som \u00e4nd\u00e5 gjorde det. Under dessa \u00e5r var st\u00e4mningen mellan tomt\u00e4garef\u00f6reningarna p\u00e5 stora \u00c4lg\u00f6 och i Kungs\u00e4ngen ganska infekterad.<\/p>\n Till Kungs\u00e4ngens v\u00e4gsamf\u00e4llighet ansl\u00f6t sig senare n\u00e5gra tomter p\u00e5 norra delen av \u00c4lg\u00f6. Genom servitut fick de r\u00e4tt att f\u00f6r g\u00e5ngstig och brygga utnyttja en 3-metersremsa fr\u00e5n v\u00e4gkr\u00f6ken vid fj\u00e4rden och ut i vattnet. Parkeringsplats fick man bara muntligt l\u00f6fte om. Detta l\u00f6fte infriades dock inte av samf\u00e4lligheten. Trots upprepade f\u00f6rs\u00f6k under 1960-talet lyckades v\u00e5r f\u00f6rening inte ordna r\u00e4tt att anl\u00e4gga brygga (som kr\u00e4vdes mer \u00e4n den smala remsan vatten n\u00e4r b\u00e5tar skulle f\u00f6rt\u00f6jas).<\/p>\n Utfart \u00f6ver Bj\u00f6rkvik fick byggnadsplanens 19 tomter och tv\u00e5 av de \u00e4ldre strandtomterna (1:13, 1:14) fr\u00e5n 1960. D\u00e4r hade tomtbolaget Stockholm med omnejd avsatt mark f\u00f6r bilparkering och b\u00e5tuppdragning samt byggt en brygga f\u00f6r 21 sm\u00e5b\u00e5tar. Ansvaret f\u00f6r bryggan och den avsatta marken \u00f6vertogs 1966 d\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rening fick \u00e4garr\u00e4tten till Bj\u00f6rkvik 1:2.<\/p>\n I f\u00f6rarbetet att bilda en v\u00e4gsamf\u00e4llighet inom Bj\u00f6rkviksomr\u00e5det 1970 deltog v\u00e5r ordf\u00f6rande. Han framf\u00f6rde d\u00e4r kravet att samtliga 51 fastigheter p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6 skulle f\u00e5 formell r\u00e4tt till utfart \u00f6ver Bj\u00f6rkvik. Bj\u00f6rkvikssidan kunde inte acceptera mer \u00e4n h\u00f6gst 25 med motivet att parkeringsplatsen inte rymde fler. V\u00e5r f\u00f6rening beslutade d\u00e5 vid ett extra f\u00f6reningsm\u00f6te att ett v\u00e4ntat beslut om 25 \u00e4lg\u00f6fastigheter skulle \u00f6verklagas. Inf\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntade stridigheter inom f\u00f6reningen i fr\u00e5gan f\u00f6reslog ordf\u00f6randen att tv\u00e5 f\u00f6reningar skulle bildas p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6, varvid den ena skulle svara f\u00f6r Bj\u00f6rkviksutfarten. F\u00f6rslaget avslogs dock av m\u00f6tet som i st\u00e4llet fattade principbeslut om en sektion inom f\u00f6reningen f\u00f6r bj\u00f6rkviks\u00e4rendena.<\/p>\n I mitten av 1970-talet s\u00f6kte f\u00f6reningen p\u00e5 olika s\u00e4tt ordna utfartsfr\u00e5gan f\u00f6r de gamla tomterna. Med tomt\u00e4garef\u00f6reningen i Bj\u00f6rkvik f\u00f6rdes ing\u00e5ende diskussioner. D\u00e4r ans\u00e5g man sig dock redan st\u00f6rd av trafiken till och f\u00f6rh\u00e5llandena vid brygga och b\u00e5tuppl\u00e4ggningsplats. Blankt avslag allts\u00e5.<\/p>\n Lika negativa var \u00e4garna till fastigheterna p\u00e5 \u00f6mse sidor av nedfartsremsan vid kungs\u00e4ngensv\u00e4gen n\u00e4r f\u00f6reningen unders\u00f6kte m\u00f6jligheterna att f\u00e5 vidga vattenomr\u00e5det och k\u00f6pa viss mark f\u00f6r bilparkering. R\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00e5gellivet i vassomr\u00e5det skulle st\u00f6ras samt en viss allm\u00e4n aversion mot \u00e4lg\u00f6borna var bl.a. grund f\u00f6r avslag. D\u00e5 det vid samma tid \u00f6verv\u00e4gdes, att f\u00f6r fritidsbebyggelse exploatera ett omr\u00e5de s\u00f6der kungs\u00e4ngensv\u00e4gen och i samband d\u00e4rmed iordningst\u00e4lla badplats och b\u00e5thamn s\u00f6der v\u00e4gkr\u00f6ken, skrev f\u00f6reningen till kommunen med beg\u00e4ran att f\u00e5 sina utfartsproblem l\u00f6sta. Av detta blev dock inget. Inte heller vid n\u00e5got av de tv\u00e5 b\u00e5tvarven i Kungs\u00e4ngen kunde \u00e4lg\u00f6borna f\u00e5 servitut eller annan garanti att f\u00e5 disponera b\u00e5tplats.<\/p>\n 1979 skulle Kungs\u00e4ngens v\u00e4gsamf\u00e4llighet ombildas till gemensamhetsanl\u00e4ggning. V\u00e5r f\u00f6renings styrelse var d\u00e5 inte intresserad av att bevaka medlemmarnas behov av fastlandsutfart. Ber\u00f6rda medlemmar uppfattade inte de juridiska spetsfundigheterna vid f\u00f6rr\u00e4ttningen. De trodde att servitutet att nyttja tremetersremsan inte p\u00e5verkades av f\u00f6r\u00e4ndringen.<\/p>\n \u00c5r 1980 d\u00e5 en tomt\u00e4gare p\u00e5 \u00c4lg\u00f6 (ej servitutsinnehavare), som var beroende av buss f\u00f6r resor, ville utnyttja utfarten engagerade sig v\u00e5r f\u00f6renings styrelse i f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 ordna en brygga inom tremetersremsan. Byggnadslov beg\u00e4rdes och en provisorisk bit av en sp\u00e5ng till bryggan lades ut. Angr\u00e4nsande fastigheters \u00e4gare satte sig h\u00e5rt emot detta. S\u00e5v\u00e4l kommun som l\u00e4nsstyrelse och till sist regeringen sade nej till framst\u00e4llan.<\/p>\n Vintern 1983 pr\u00f6vades vid en f\u00f6rr\u00e4ttning om servitutet fortfarande g\u00e4llde. Avslagsbeslutet \u00f6verklagades enskilt (men i f\u00f6reningens regi) med ekonomiskt st\u00f6d av alla ber\u00f6rda \u201dservitutsinnehavare\u201d. Tingsr\u00e4ttens beslut att servitutet upph\u00f6rt att g\u00e4lla satte punkt f\u00f6r aktioner och f\u00f6rhoppningar kring denna fastlandsutfart.<\/p>\n Samtidigt som detta h\u00e4nde f\u00f6rst\u00f6rdes bryggan i Bj\u00f6rkvik av isen. Den sektion som omfattade servitutshavarna i denna utfart kunde vintern 1983 ordna en ny brygga(ponton) med betydande insats av arbete och pengar. Samtidigt \u00f6kades bryggans kapacitet till 28 platser. Genom underhandlingar med bj\u00f6rkvisksf\u00f6reningen kunde v\u00e5r f\u00f6rening erbjuda ytterligare 7 tomt\u00e4gare att ta v\u00e4g \u00f6ver Bj\u00f6rkvik, dock utan att r\u00e4tten formellt kn\u00f6ts till fastigheten.<\/p>\n Efter alla \u00e5rs str\u00e4vanden fr\u00e5n f\u00f6reningens sida \u00e4r det s\u00e5ledes fortfarande bara tomterna 1:13-14 och 1:38-56 som har juridiskt fastst\u00e4lld r\u00e4tt till ang\u00f6ringsplats med anknytning till bilv\u00e4g. \u00d6vriga f\u00e5r hyra in sig vid b\u00e5tvarv m.m. med den os\u00e4kerhet detta inneb\u00e4r.<\/p>\n 3. Bryggor p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6<\/strong><\/p>\n \u00c4ven p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6 beh\u00f6vdes det bryggor. Redan i mitten av 1950-talet, d\u00e5 bara strandtomter fanns, diskuterades fr\u00e5gan om att anl\u00e4gga en gemensam brygga p\u00e5 v\u00e4stra sidan. Vid den tiden \u00e5kte n\u00e4mligen m\u00e5nga med best\u00e4lld b\u00e5tskjuts fr\u00e5n och till Saltar\u00f6. F\u00f6r att familjen Liljeqvist inte skulle st\u00f6ras av fritidsboende som passerade \u00f6ver deras brygga vid torpet, borde en ny brygga iordningst\u00e4llas. I avvaktan p\u00e5 Stockholm med omnejds \u00e5tg\u00e4rder vid en ev. nystyckning av tomter p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6, ville f\u00f6reningen inte bygga en helt ny brygga p\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r avsatt plats. (\u00c5ngb\u00e5tsbryggan) utan begr\u00e4nsade sig till att g\u00f6ra en mindre upprustning av en liten brygga i G\u00e4ddviken.<\/p>\n F\u00f6r de nystyckade tomterna enligt byggnadsplanen l\u00e4t Stockholm med omnejd anl\u00e4gga den stora g\u00e4ddviksbryggan. Den l\u00e5g illa till f\u00f6r de flesta nya tomt\u00e4gare och utnyttjades d\u00e4rf\u00f6r inte av s\u00e5 m\u00e5nga. F\u00f6r bryggans underh\u00e5ll avsattes inte heller n\u00e5gra medel inom f\u00f6reningen eller av ber\u00f6rda tomt\u00e4gare. N\u00e4r s\u00e5 bryggan m\u00e5ste repareras grundligt \u00e5r 1974, uppstod finansieringsproblem. Vid f\u00f6reningsm\u00f6te konstaterades att det fanns ett allm\u00e4nt intresse f\u00f6r de tomt\u00e4gare som regelm\u00e4ssigt angjorde bryggan att ha den kvar. Ingen p\u00e5 \u00f6n hade tillf\u00e4lle att medverka i reparationsarbetat varf\u00f6r det lejdes ut. Kostnaderna f\u00f6r detta f\u00f6rdelades efter \u201dintresse\u201d s\u00e5 att f\u00f6reningen tillsk\u00f6t 1500 kr, var och en av de nya tomterna (1:38-56) 100 kr och de 7 tomter som hade b\u00e5tplats 400 kr. Under vintern 1976 byggdes den nya bryggan av G\u00f6sta Andersson i Ramsdalen och Karl-Erik Wahlberg i Kungs\u00e4ngen. D\u00e4refter har bryggan helt blivit en f\u00f6reningens angel\u00e4genhet. Bryggavgifter tas in och skall bilda grundpl\u00e5t vid kommande reparationer.<\/p>\n Vid den allm\u00e4nna stranden f\u00e5r i princip inga bryggor placeras. De f\u00f6rsta bryggorna var att betrakta som provisoriska anl\u00e4ggningar f\u00f6r materialtransport i samband med byggnation. F\u00f6rst ordnades en liten brygga vid de s\u00f6dra tomterna p\u00e5 v\u00e4stra sidan och en sp\u00e5ng i s\u00f6der Ladviken. F\u00f6reningen sch andra tomt\u00e4gare sade inget om det, \u00e4ven om de provisoriska anl\u00e4ggningarna snart fick permanent karakt\u00e4r. N\u00e4r en ny brygga ordnades vid badklipporna v\u00e4ster \u00e4ngen 1983, var det under f\u00f6ruts\u00e4ttningen att andra fick anv\u00e4nda den. En framst\u00e4llan fr\u00e5n tv\u00e5 tomt\u00e4gare att f\u00e5 bygga ytterligare en brygga i Ladviken gick vid f\u00f6reningsm\u00f6te 1984 till votering, d\u00e4r den godk\u00e4ndes med en r\u00f6sts \u00f6vervikt. Motst\u00e5ndarna menade att bryggor vid den allm\u00e4nna stranden inskr\u00e4nkte \u00f6vriga boendes m\u00f6jligheter att fritt betr\u00e4da den gemensamma marken och f\u00f6rst\u00f6rde f\u00e5gellivet i viken.<\/p>\n 4. Fler tomter p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6<\/strong><\/p>\n \u00c5r 1950 hade man h\u00f6rt rykten om att fler tomter skulle avstyckas p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6. P\u00e5 l\u00e4nsstyrelsen fick f\u00f6reningens representanter besked om att endast ett f\u00e5tal tomter skulle kunna komma i fr\u00e5ga. F\u00f6reningen ville bevaka att omr\u00e5des f\u00f6r friluftsliv och bad s\u00e4kerst\u00e4lldes. Den ville att en byggnadsplan skulle uppr\u00e4ttas. 1952 fick f\u00f6reningens f\u00f6retr\u00e4dare besked av den lantm\u00e4tare som hade ansvaret f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringarna inom Bj\u00f6rkvik (och d\u00e4rmed \u00e4ven Stora \u00c4lg\u00f6) att endast n\u00e5gra f\u00e5 tomter skulle avstyckas p\u00e5 \u00f6ns sydligaste del. \u00c5ren d\u00e4refter f\u00f6ljde f\u00f6reningen utvecklingen. Yrkande vid f\u00f6reningsm\u00f6te om att f\u00f6reningen skulle kr\u00e4va totalt byggnadsf\u00f6rbud vann sympati. Styrelsen fick i uppdrag att \u201dskaffa klarhet i och bevaka fr\u00e5gan\u201d.<\/p>\n D\u00e5 f\u00f6reningen 1958 fick tillf\u00e4lle att yttra sig \u00f6ver f\u00f6rslag till byggnadsplan framh\u00f6ll den det ol\u00e4mpliga i att g\u00f6ra en s\u00e5 kraftig avstyckning p\u00e5 en \u00f6 av Stora \u00c4lg\u00f6s karakt\u00e4r. Planen omfattades d\u00e5 22 nya tomter. F\u00f6reningens agerande ledde till att antalet begr\u00e4nsades till 19. Bl.a. utesl\u00f6ts en tomt vid badplatsen v\u00e4ster om \u00c4ngen. 1959 protesterade f\u00f6reningen hos l\u00e4nsstyrelsen mot den d\u00e5 reviderade planen. Det stora antalet tomter skulle g\u00f6ra de fria ytorna f\u00f6r promenader m.m. f\u00f6r sm\u00e5 och \u00c4ngen, som var en viktig lekplats f\u00f6r barnen skulle f\u00f6rst\u00f6ras. Ett antal tomter borde utg\u00e5 och garantier borde l\u00e4mnas att inga ytterligare avstyckningar skulle f\u00e5 ske. L\u00e4nsstyrelsen tog inte h\u00e4nsyn till protesterna och det gjorde inte Kungl. Majt. heller.<\/p>\n Ett f\u00f6rslag att f\u00f6reningen skulle ink\u00f6pa de tomterna p\u00e5 \u00c4ngen (1:46-47) anslogs vid f\u00f6reningsm\u00f6te 1960.<\/p>\n 5. Elektricitet<\/strong><\/p>\n Fr\u00e5gan om elektrifiering aktualiserades 1955. Djur\u00f6-V\u00e4rmd\u00f6 El AB ville inte l\u00e4mna anbud men v\u00e4l en prislista som visade att kostnaderna skulle bli omkring 60 000 kr. Fr\u00e5gan bordlades vid f\u00f6reningsm\u00f6te 1956, d\u00e5 projektet ans\u00e5gs bli alltf\u00f6r dyrbart.<\/p>\n \u00c5r 1960 \u00f6nskade elbolaget dra en ledning fr\u00e5n Kungs\u00e4ngen \u00f6ver Stora \u00c4lg\u00f6 till Vind\u00f6. Det skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt att elektrifiera Stora \u00c4lg\u00f6 till ett rimligt pris. Bolaget ville dra ledningen kortaste v\u00e4gen \u00f6ver \u00c4lg\u00f6 (dvs. \u00f6ver de nordligaste tomterna och ej \u00f6ver allm\u00e4n mark i mitten av \u00f6n). Det skulle \u00e5samka ber\u00f6rd tomt\u00e4gare intr\u00e5ng och obehag. N\u00e4r f\u00f6reningen som kompensation h\u00e4rf\u00f6r, l\u00e4mnade ett bidrag till \u00e4garen av tomterna 1:34-35 till borrning av brunn f\u00f6r de nordligaste tomterna, kunde elektrifieringsarbetet f\u00f6ras vidare.<\/p>\n Intresse av att elektrifiera hade fr\u00e4mst tomt\u00e4gare p\u00e5 \u00f6ns norra h\u00e4lft. F\u00f6reningen s\u00f6kte intressera \u00e4garna p\u00e5 s\u00f6dra delen s\u00e5 att utbyggnad av hela eln\u00e4tet skulle kunna ske p\u00e5 en g\u00e5ng.<\/p>\n Tyv\u00e4rr kom inte el till husen p\u00e5 stora \u00c4lg\u00f6 f\u00f6rr\u00e4n n\u00e5gra \u00e5r efter det h\u00f6gsp\u00e4nningsledningen dragits \u00f6ver Vind\u00f6. Elbolagets underl\u00e5tenhet att fullf\u00f6lja sina \u00e5taganden gav f\u00f6reningens styrelse mycket arbete att driva p\u00e5. Ett anbud fr\u00e5n privat elbolag p\u00e5 utf\u00f6rande av det lokala eln\u00e4tet om 45 000 kr kunde inte godtas vid f\u00f6reningsm\u00f6te 1963, d\u00e5 r\u00f6sterna blev 7 f\u00f6r och 7 emot. I mars 1964 l\u00e4mnade Djur\u00f6-Vind\u00f6 El AB en offert. Vid f\u00f6reningsm\u00f6te svarade 30 av 51 tomt\u00e4gare ja till anbudet, som d\u00e5 antogs av styrelsen. Bara 17 betalade dock till angivet datum anslutningsavgiften, som var 300 kr till tomtgr\u00e4ns och 600 kr till hus. Elbolaget ans\u00e5g att anslutningen var f\u00f6r liten, f\u00f6r att de skulle s\u00e4tta i g\u00e5ng arbetet. P\u00e5 v\u00e5ren 1965 kunde dock elspis och gl\u00f6dlampor sl\u00e5s p\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n Elektrifieringen f\u00f6rde med sig att \u00f6n i h\u00f6g grad kom att pr\u00e4glas av kraft- och telefonledningar. D\u00e5 elbolaget 1981 m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e4rka h\u00f6gsp\u00e4nningsledningen till Vind\u00f6(fr\u00e5n 6 till 20 KW) f\u00f6reslogs i v\u00e5r f\u00f6rening att luftledningarna s\u00f6der om den norra transformatorn skulle bytas mot jordkabel. I \u00f6verenskommelse med elverket \u00e5tog sig f\u00f6reningen att svara f\u00f6r kostnaderna att gr\u00e4va och l\u00e4gga igen kabeldiket. Denna insats som delvis utf\u00f6rdes av medlemmarna sj\u00e4lva, finansierades med 500 kr av f\u00f6reningen och 500 kr av vardera 11 tomt\u00e4gare som skulle slippa elledningar som f\u00f6rst\u00f6rde utsikten. I kabeldiket lades ner dr\u00e4neringsr\u00f6r som f\u00f6rb\u00e4ttrade avrinningen fr\u00e5n det bl\u00f6ta skogsomr\u00e5det ett stycke s\u00f6der om \u00c4ngen.<\/p>\n 6. Dricksvatten<\/strong><\/p>\n P\u00e5 n\u00e5gra strandtomter kunde brunnar gr\u00e4vas. De flesta tomt\u00e4gare var dock tvungna att ta med sig dricksvatten \u00f6ver till Stora \u00c4lg\u00f6. M\u00e5nga ville d\u00e4rf\u00f6r att en eller flera brunnar skulle borras p\u00e5 \u00f6n.<\/p>\n Redan 1956 f\u00f6reslog en kommitt\u00e9 att f\u00f6reningen skulle borra tv\u00e5 brunnar. I 1955 \u00e5rs priser skulle det kosta 40 kr\/m borrh\u00e5l och 150 kr f\u00f6r transporter. Beslut om borrning fattades dock inte.<\/p>\n Eftersom Stockholm med omnejd f\u00f6rv\u00e4ntades borra n\u00e5gon eller n\u00e5gra brunnar inf\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningen av tomter i den nya styckningen, ville f\u00f6reningsm\u00f6tet att man skulle avvakta bolagets \u00e5tg\u00e4rder. \u00c5ren d\u00e4refter hade styrelsen m\u00e5nga kontakter med tomtbolaget. Klara besked om bolaget skulle borra eller inte dr\u00f6jde, men 1960 borrades tre brunnar av bolaget. Inget hindrade att \u00e4ven \u00e4gare av \u00e4ldre tomter h\u00e4mtade vatten d\u00e4r.<\/p>\n D\u00e5 brunnarna borrats f\u00f6r att tillgodose de nystyckade tomternas behov, fick de som bodde p\u00e5 \u00f6ns norra och s\u00f6dra delar l\u00e5nga v\u00e4gar att h\u00e4mta vatten Som ett led i str\u00e4van att f\u00e5 elektricitet till Stora \u00c4lg\u00f6 l\u00e4mnade f\u00f6reningen 1961 ett bidrag till anl\u00e4ggning av brunn f\u00f6r de nordligaste tomterna. \u00c4garna till de fyra l\u00e4ngst i norr tr\u00e4ffade \u00f6verenskommelse att borra brunnen, som blev klar 1962. Tomt\u00e4garna p\u00e5 s\u00f6dra delen av \u00f6n erbj\u00f6ds vid n\u00e5gra f\u00f6reningsm\u00f6ten bidrag till en brunn, men de kunde inte ena sig om en gemensam insats. Upprepade f\u00f6rs\u00f6k gjordes fr\u00e5n f\u00f6reningens sida under 1960-talet att l\u00f6sa denna fr\u00e5ga.<\/p>\n F\u00f6reningens styrelse s\u00f6kte 1962 l\u00f6sa fr\u00e5gan dricksvatten f\u00f6r de fastigheter som inte hade vatten \u201di huset\u201d. Ett par tomt\u00e4gare p\u00e5 \u00f6ns norra del avr\u00e5ddes borra eget och f\u00f6reslogs anslutning till de fyra nordliga tomternas pumpanl\u00e4ggning. Konflikt uppstod mellan f\u00f6reningsledningen och \u00e4garna till anl\u00e4ggningen, vilka sj\u00e4lva ville ta st\u00e4llning till ev. ytterligare anslutningar. Efter diverse f\u00f6rvecklingar tr\u00e4ffades \u00f6verenskommelse mellan ber\u00f6rda tomt\u00e4gare. De bildade Nordliga vattensektionen i vilken ing\u00e5r 7 tomter. Den 1984 avg\u00e5ngne ordf\u00f6randen ville dock att ytterligare ett antal tomter skulle anslutas. Han tog initiativ till extra f\u00f6reningsm\u00f6te. Vid detta beslutades att upp till 15 tomter skulle kunna vara anslutna till Nordliga vattensektionen.<\/p>\n \u00c5r 1983 borrade 13 tomt\u00e4gare under ledning av f\u00f6reningens ordf\u00f6rande och fick efter spr\u00e4ngning bra vatten s\u00f6der tomt 1:56 \u2013 d\u00f6pt till Willes Corner. Ett rej\u00e4lt hus uppf\u00f6rdes f\u00f6r pumpen och sommarvattenledning lades ut till de anslutna tomterna som efter hand \u00f6kats ut till 21. De tillh\u00f6r sektionen Sydvatten inom f\u00f6reningen. Kostnaderna har betalats av de enskilda tomt\u00e4garna men f\u00f6reningen har i efterhand l\u00e4mnat ett bidrag p\u00e5 5000 kr.<\/p>\n 7. Midsommarfester<\/strong><\/p>\n Behovet att i f\u00f6reningens regi erbjuda \u00e4lg\u00f6borna m\u00f6jligheter till sociala kontakter har inte uppfattats vara s\u00e4rskilt starkt. De flesta syns ha varit n\u00f6jda med att f\u00e5 tillbringa dagarna p\u00e5 \u00c4lg\u00f6 med aktiviteter hemma p\u00e5 tomten eller i kontakt med grannar och andra bekanta.<\/p>\n Redan tidigt samlades n\u00e5gra familjer med barn p\u00e5 midsommaraftonen hos \u201dtant\u201d Ellen Liljeqvist p\u00e5 \u00e4ngen vid torpet f\u00f6r att dansa kring midsommarst\u00e5ngen, leka n\u00e5gra lekar och dricka medf\u00f6rt kaffe och saft med br\u00f6d.<\/p>\n F\u00f6rst under senare delen av 60-talet blev f\u00f6reningen mer aktivt ansvarig f\u00f6r midsommarfirandet. Dansen kring st\u00e5ngen p\u00e5 midsommaraftonen var mer spontant arrangerad. St\u00f6rre ansvar k\u00e4nde f\u00f6reningen f\u00f6r dansen p\u00e5 G\u00e4ddviksbryggan midsommaraftonens kv\u00e4ll. D\u00e5 stod f\u00f6reningen f\u00f6r kostnaderna f\u00f6r den korv som grillades och f\u00f6r kaffet med dopp. Som s\u00e5 vanligt \u00e4r, tog n\u00e5gra frivilligt p\u00e5 sig att \u00e5r efter \u00e5r st\u00e5 f\u00f6r arrangemangen. S\u00e5 l\u00e4nge B\u00f6rje Peterson med sitt dragspel gas oss tillf\u00e4lle att uppleva riktigt traditionell dans p\u00e5 bryggan kunde traditionen h\u00e5llas vid liv. Brist p\u00e5 musikanter och andra frivilliga har lett till att bryggdansen inte kunnat arrangeras de senaste \u00e5ren. Synd f\u00f6r d\u00e5 tr\u00e4ffades m\u00e5nga \u00e4lg\u00f6bor f\u00f6r en liten pratstund och ev. sv\u00e4ngom.<\/p>\n 8. Allm\u00e4nningarna<\/strong><\/p>\n Intresset f\u00f6r den allm\u00e4nna marken p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6 har alltid varit starkt bland f\u00f6reningens medlemmar. Under 1960-talet fr\u00e4mst genom att man i str\u00e4van att beh\u00e5lla den i s\u00e5 ursprungligt skick som m\u00f6jligt, s\u00f6kte f\u00f6rhindra eller i vart fall minimera ytterligare tillskott av tomter. Eftersom marken d\u00e5 inte \u00e4gdes av f\u00f6reningen kunde f\u00f6reningen inte best\u00e4mma \u00f6ver omr\u00e5dets sk\u00f6tsel och nyttjande. Vid flera tillf\u00e4llen diskuterades behovet av v\u00e4gar p\u00e5 \u00f6n.<\/p>\n Vintern 1966 f\u00f6rklarade sig Stockolm med omnejd villigt att \u00f6verl\u00e4mna allm\u00e4nningen p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6 – Bj\u00f6rkvik 1:2 till v\u00e5r f\u00f6rening som g\u00e5va. Servitutsinteckning till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r de fastigheter som f\u00e5tt utfart \u00f6ver Bj\u00f6rkvik skulle g\u00f6ras f\u00f6r brygg-, b\u00e5tuppl\u00e4ggnings- och bilplats d\u00e4r. Om v\u00e5r f\u00f6rening inte godtog detta f\u00f6rslag, skulle Stora \u00c4lg\u00f6s friomr\u00e5den \u00f6verl\u00e4mnas till Bj\u00f6rkviks tomt\u00e4garef\u00f6rening. Vid ett extra f\u00f6reningsm\u00f6te beslutade f\u00f6reningen sig f\u00f6r att \u00f6verta ansvaret f\u00f6r de servitutsreglerade omr\u00e5dena i Bj\u00f6rkvik och att de som anv\u00e4nde den utfarten skulle betala avgift till f\u00f6reningen.<\/p>\n Som \u00e4gare till Bj\u00f6rkvik 1:2 fick f\u00f6reningen fullt ansvar f\u00f6r allm\u00e4nningens sk\u00f6tsel. Den f\u00f6rsta st\u00f6rre uppgiften att l\u00f6sa kom som en f\u00f6ljd av de sv\u00e5ra h\u00f6ststormarna h\u00f6sten 1969. D\u00e5 vr\u00e4ktes m\u00e4ngder av tr\u00e4d ner i G\u00e4ddvikenomr\u00e5det. Upprensningen kr\u00e4vde flera arbetsdagar \u00e5ret efter. Eftersom m\u00e5nga stora rish\u00f6gar fr\u00e5n uthuggningen av kraftlinjegator l\u00e5g kvar fanns det stora m\u00e4ngder ris som m\u00e5ste eldas upp \u00e5ren efter. Stockar fick Karl-Erik Wahlberg ta.<\/p>\n Arbetsdagar p\u00e5 allm\u00e4nningarna har sedan f\u00f6rekommit de flesta \u00e5r. Mest har det g\u00e4llt att \u201dst\u00e4da upp\u201d och h\u00e5lla stigar fria. Ibland har st\u00f6rre grepp tagits. Exempel h\u00e4rp\u00e5 \u00e4r rensningen av albest\u00e5nd vid Ladviken och rensning f\u00f6r b\u00e5tuppl\u00e4ggningsplats vid G\u00e4ddviken. P\u00e5 en del av norra \u00e4ngen f\u00f6r\u00e4ndrades den ursprungliga karakt\u00e4ren av blomster\u00e4ng radikalt genom en tempor\u00e4r uppl\u00f6jning. Blomster som pr\u00e4stkragar och bl\u00e5klockor tr\u00e4ngdes ut av br\u00e4nn\u00e4sslor och \u00e4lggr\u00e4s. S\u00e4rskilt br\u00e4nn\u00e4sslor har p\u00e5 senare \u00e5r blivit ett problem. F\u00f6rs\u00f6k att utrota dem genom sl\u00e5tter, har inte gett resultat. \u00c4lg\u00f6bor har genom denna utveckling f\u00e5tt synbara bevis p\u00e5 hur k\u00e4nslig v\u00e5r natur \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ngsiktigt mindre kloka m\u00e4nskliga ingrepp.<\/p>\n 9. \u00d6vrigt<\/strong><\/p>\n Ut\u00f6ver de tidigare redovisade st\u00f6rre och mer betydelsefulla fr\u00e5gorna har m\u00e5nga andra \u00e4renden behandlats inom f\u00f6reningen.<\/p>\n I mitten av 1950-talet var det endast n\u00e5gra f\u00e5 tomt\u00e4gare som hade egen telefon. Efter ing\u00e5ende utredning om finansiering beslutade f\u00f6reningen 1957 att en automattelefon skulle s\u00e4ttas upp. Den placerades vid tomt 1:13 eftersom de flesta privata telefonerna fanns p\u00e5 norra delen av \u00f6n. F\u00f6reningen betalde skillnaden mellan ett av televerket best\u00e4mt belopp och influtna samtalsavgifter. Apparaten satt kvar till omkring 1980.<\/p>\n Formell r\u00e4tt till fiske har samtliga tomter i den \u00e4ldre styckningen \u201dutanf\u00f6r egen strand\u201d. De som tillh\u00f6r den senare styckningen fick fisker\u00e4tt inom Bj\u00f6rkviks tomt\u00e4garf\u00f6renings vatten som omsluter Stora \u00c4lg\u00f6. Denna skillnad uppm\u00e4rksammades redan 1960 vid f\u00f6reningsm\u00f6te.<\/p>\n Sannolikt tr\u00e4ffades \u00f6verenskommelse med Bj\u00f6rkviks tomt\u00e4garef\u00f6rening 1966 eftersom fiskekort \u00e5ret d\u00e4refter s\u00e4js till \u201dendast medlemmar\u201d. Innehavare av fiskekort hade r\u00e4tt att fiska inom hela Bj\u00f6rkviks vattenomr\u00e5de. Fr\u00e5n 1972 ingick fiskekortsavgiften i f\u00f6reningens \u00e5rsavgift. Under n\u00e5gra \u00e5r utdelades kort. De f\u00f6rsvann dock n\u00e4r bj\u00f6rkviksf\u00f6reningen inte ans\u00e5g sig kunna ta ut s\u00e4rskild avgift, n\u00e4r den inte vidtog fiskev\u00e5rdande \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n Sedan 1982 har v\u00e5r f\u00f6rening haft diskussioner med bj\u00f6rkviksf\u00f6reningen om att alla tomter p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6 skulle f\u00e5 r\u00e4tt att fiska inom Bj\u00f6rkviks vattenomr\u00e5de. Trots en i grunden positiv inst\u00e4llning inom bj\u00f6rkviksf\u00f6reningen har \u00e4rendet p\u00e5 grund av personbyten dragit ut p\u00e5 tiden.<\/p>\n \u00c4ven viltv\u00e5rd har blivit en f\u00f6reningsfr\u00e5ga sedan viss enskild jakt som bedrivits p\u00e5 gr\u00e4vling och r\u00e4v orsakat oro hos n\u00e5gra tomt\u00e4gare om s\u00e4kerheten f\u00f6r \u00f6vriga \u00f6bor. H\u00f6sten 1982 fick f\u00f6reningen sin egen viltv\u00e5rdare med s\u00e4rskild instruktion enl. avtal med f\u00f6reningen.<\/p>\n Sommarf\u00e5r p\u00e5 \u00c4ngen diskuterades 1984-85. De skulle medverka i landskapsv\u00e5rden och vara till gl\u00e4dje f\u00f6r barnen p\u00e5 \u00f6n. Trots att villiga tillsynsm\u00e4n anm\u00e4lde sig beslutade f\u00f6reningsm\u00f6tet att inte ta hand om sommarf\u00e5r p\u00e5 grund av kostnader, arbete m.m. detta skulle medf\u00f6ra.<\/p>\n Problemet med l\u00f6sspringande hundar har d\u00e5 och d\u00e5 tagits upp i f\u00f6reningen. Direkta anmaningar fr\u00e5n f\u00f6reningen till \u00e4garna att h\u00e5lla hunden kopplad har i regel lett till b\u00e4ttring. Ibland har f\u00f6reningens f\u00f6retr\u00e4dare dock talat till d\u00f6va eller ointresserade \u00f6ron, vilket skapat stor irritation.<\/p>\n Vi har varit f\u00f6rskonade fr\u00e5n allvarlig brand p\u00e5 v\u00e5r \u00f6. \u00c5r 1971 uppstod dock brand i en rish\u00f6g p\u00e5 h\u00f6jden \u00f6ster om g\u00e4ddviken. D\u00e5 den uppt\u00e4cktes tidigt kunde elden sl\u00e4ckas snabbt trots att det var mycket torrt o markerna. Oro f\u00f6r att ev. nya br\u00e4nder skulle kunna v\u00e5lla stora skador och sv\u00e5righeten att f\u00e5 hj\u00e4lp av brandk\u00e5ren ledde till att f\u00f6reningen 1972 beslutade att anskaffa en brandspruta med 200 m slang. 1973 fick f\u00f6reningen brandfogde. D\u00e5 h\u00f6lls ocks\u00e5 den f\u00f6rsta brand\u00f6vningen. D\u00e5 anv\u00e4ndes ocks\u00e5 sl\u00e4ckningsutrustningen \u201dp\u00e5 riktigt\u201d f\u00f6r att sl\u00e4cka en markbrand p\u00e5 Lilla \u00c4lg\u00f6.<\/p>\n Brandsl\u00e4ckningsutrustningen f\u00f6rvarades fram till 1984 i hus invid \u00c4ngen, vilket inte anv\u00e4nts. Efter n\u00e5gra \u00e5rs diskussioner i f\u00f6reningen om hus eller l\u00e5da f\u00f6r f\u00f6rvaring av utrustningen fick f\u00f6reningen en egen brandbod som g\u00e5va av en medlem. Boden nedmonterades, flyttades sj\u00f6v\u00e4gen runt \u00f6n och spikades ihop igen v\u00e4ster om \u00c4ngen under en arbetsdag p\u00e5 h\u00f6sten.<\/p>\n Skrivet h\u00f6sten 1986<\/p>\n Ulf Sandberg<\/p>\n 9. Ordf\u00f6randen i Stora \u00c4lg\u00f6s tomt\u00e4garef\u00f6rening<\/p>\n \u00c5r Namn Tomt nr<\/p>\n 1950 G. Hermansson <\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Stora Elg\u00f6 Tomt\u00e4garef\u00f6rening 1950 \u2013 1986 F\u00f6reningens historia av Ulf Sandberg Allm\u00e4nt Utfarter Bryggor p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6 Fler tomter p\u00e5 Stora \u00c4lg\u00f6 Elektricitet Dricksvatten Midsommarfester Allm\u00e4nningarna \u00d6vrigt F\u00f6rteckning \u00f6ver ordf\u00f6randen 1950-1986 1. Allm\u00e4nt Fritidsboendet i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd p\u00e5 en bergig … L\u00e4s mer
\n1983 utvidgades \u00c4ngen och 1985-86 glesades den h\u00f6ga l\u00f6vskogen v\u00e4ster om \u00c4ngen ut.<\/p>\n
\n1955 Kauko Olbo (m\u00f6tesordf\u00f6rande) 22
\n1956-59 Dane Johnsson 21
\n1959-62 Nils Isaksson 17
\n1962-63 Harry Ahls\u00e9n 31
\n1963-71 Sven Nylander 23
\n1971-75 Ulf Sandberg 35
\n1975-78 Bj\u00f6rn Westerlund 25
\n1978-80 G\u00f6ran Raspe 48
\n1980-82 Olle Melin 51
\n1982-84 Rune Sahlstr\u00f6m 52
\n1984-86 Ulf Sandberg 35
\n1986-87 Olle Melin 51
\n1987- Sten Bertling 24<\/p>\n